en dikt

 jag tyckte det var något speciellt med denna. Hörde den på p3 och fast jag gjorde något annat så blev det verkligen att man lyssnade på just den här.. jag menar, dikter är ointressanta, djupa och meningslösa eller nåt.. Men ändå dras man som med i denna..
hahaha...

juste, var typ hans födelsedag idag också. Mats Wilander hette han tydligen..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback