träning

Ungefär nu har jag tränat relativt mycket i en månad. Jag har tränat mer under den här tiden än vad jag gjort på ett år. Det är helt sant. För då jag skadade mitt knä, i oktober förra året. Så gick jag lite sönder, utöver att mitt knä gick sönder. Det är nog det jobbigaste som någonsin hänt.
Jag har alltid tränat, mer eller mindre liksom. Men alltid haft någonting även om det var basketträningar 2-3 ggr i veckan och fast än jag inte varit vidare vältränad. Att få en skada var inte kul, inte någonstans. Så många gånger jag gråtit och det har varit så frustrenande eftersom man inte kunnat göra någonting! Bara vänta och låta det läka, vänta och vänta.

Den dagen kom ju iallafall, då jag kunde träna igen.  Egentligen kunde jag väl det lite tidigare, men det är inte det lättaste att komma igång med träningen heller. Jag känner fortfarande av knäet, varje dag, och om jag inte är nog fokuserad om jag till exempel springer så kan det hända att det "vrids" och gör ont.
Det har gått sju månader sedan operationen och det blir ju faktiskt bättre och bättre, bara jag kunde vara lite nogrannare med mina "knäövningar".

Just nu finns iallafall ingen tanke på att sluta träna. Det känns så underbart, ni kan inte förstå, inte jag heller tror jag. Jag har liksom hunnit glömma hur hemskt det var, ni vet man glömmer ju oftast alla dåliga minnen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback