känslor

Vilken dag.
Att se sina vänner helt förstörda, eller hjälplösa, det är inte kul. Det mesta går att bota genom att finnas där och prata, endel av det går bara att hjälpa så gott man kan. Det viktigaste är att prata, om allt. Inga hemligheter.

Imorse var allting botten men nu är allt underbart.
Om en sak inte är bra, inte riktigt som den ska, är hela ens värld trasig.
Och jag blir lika förvånad varje gång jag ser hur fina vänner jag har och hur jag inte hade klarat mig utan dem. För ärligt tror jag ibland att jag inte behöver någon annan än mig själv, ibland, men så är det inte. Jag behöver er, ni vet vem.
PUSS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback