Livet är som ett timglas. Man måste vända det upp och ned lite då och då

genom att kanske - åka på en resa med ingen man känner, impulssöka en utbildning, ta ridlektioner fast man är jättedålig, bli förälskad i någon som är nio år äldre, måla om sitt rum fast man inte kan, vara uppe och festa tills klockan 04 fast än man börjar 07, eller något så impulsivt som att bestämma sig för att klippa av sitt långa, fina hår - ungefär 15 centimeter. Och dessutom färga det i en visserligen asball, men jobbig, färg.


Och fast än man kanske tänker att man ångrar sig, så hjälper väl inte det? Om det nu inte var toppenbra, så förde det förmodligen med sig något annat som gjorde att just du är där du är idag. Någon form av erfarenhet gav det i vilket fall som helst och det är väl lika att vara positiv! I guess.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback